Vi är vana vid att man har ett för- och ett efternamn eller släktnamn. Inom andra språkgrupper är denna skillnad inte lika tydlig. Burmeser har t. ex. inte regelrätta för- och efternamn. Den mest kända burmesen i västvärlden, fredspristagaren Aung San Suu Kyi heter Aung San efter sin far, Suu efter sin farmor och Kyi efter sin mor. Hon har inte något släktnamn i västerländsk mening.
Inom andra kulturer kan ett namn bytas ut under vissa sammanhang. Den nuvarande japanske kejsaren brukar i väst oftast kallas Akihito. När han var liten kallades han för prins Tsugu, och när han inte längre är i livet kommer han att vara känd som kejsar Heisei. Skulle ni träffa honom, gör ni dock bäst att titulera honom ”Ers kejserliga majestät” och inte använda något
tilltalsnamn.
Artister, kulturpersonligheter och idrottsmän brukar ibland lägga sig till med artistnamn eller pseudonymer. Det amerikanska skådespelarfacket brukar normalt inte tillåta att två medlemmar har samma namn. Så blev Michael Andrew Fox Michael J. Fox eftersom det redan fanns en Michael Fox i facket SAG. Andra byter namn för att dölja eller tona ned sin etniska bakgrund, så blev Farrokh Bolsara, född på Zanzibar av parsi-föräldrar med ursprung i Gujarat i Indien, känd som Freddie Mercury i Queen. Människor med judiska namn har också ibland antagit artistnamn – ett nutida exempel är skådespelerskan Natalie Hershlag som tog namnet Natalie Portman.
De flesta artistnamn brukar inte vara hemliga – det är få som drivit artistnamnen och identiteten så långt som det finska bandet Lordi, som ständigt uppträder maskerade och inte vill avslöja sina riktiga namn.
Även inom idrotten finns artistnamn. Fenomenet är mest känt i Brasilien där människor verkligen har långa och ibland svåruttalade namn. Visst är det lättare att säga Pelé än Edison Arantes di Nascimento, eller Kaká än Ricardo Izecson dos Santos Leite. Eller så kan man använda bara ett av sina förnamn som Ronaldo Luís Nazário de Lima. Även politiker i Brasilien kan ha artistnamn. Så efterträdde Dilma Vana Rousseff 2011 Luiz Inacio Lula Da Silva som Brasiliens president.
Men det finns också politiker i andra länder som bytt namn. Herbert Ernst Karl Frahm (bilden), född 1913 i Lübeck, antog under exilen i Norge på 1930-talet pseudonymen Willy Brandt, som han efter att ha återvänt till Tyskland efter kriget som sitt riktiga namn. Med tiden blev han Västtysklands förbundskansler. Andra kända politiska figurer som antog pseudonymer är Lenin, Stalin, Trotskij, Molotov och Litvinov, alla ledande figurer i Sovjetunionen efter revolutionen.
Men nu har inlägget redan blivit långt, så vad de hette egentligen och varför de bytte namn får vi ta en annan gång.