En ny sökmotor har dykt upp i stan. Ecosia. Om du använder den istället för Google så planteras det träd i Afrika när du söker, istället för plantera mer pengar i de redan rikas fickor.
1 Comment
Fettisdagen, även kallad semmeldagen, semlans dag och fastlagstisdagen är en av våra mest firade temadagar. Fettisdagen firas tisdagen efter fastlagssöndagen som är den dag som inleder fastlagen. Fastlagen är en kristen högtid som benämns de 3 dagarna som föregår fastan som pågår 40 dagar fram till påsk. Fettisdagen blir då i sin tur efter fastlagssöndagen och blåmåndagen den sista dagen innan fastan som inleds på askonsdagen. Idag firas dagen i nästan varje svenskt hem och i de flesta länderna i världen, där dagen har namn som Mardi Gras, Shrove Tuesday, Faschingsdienstag och Fastlagstisdag. Semlan har sedan sitt intåg i de svenska hemmen på 1200-talet haft många namn, två av dessa är fettisdagsbulle eller fastlagsbulle men ett av de första namnen på en semla noterades i Sverige redan 1689, nämligen Hetvägg, ett namn som än idag är vanligt när semlan äts tillsammans med varm mjölk. Det ursprungliga sättet att servera semlor var just med mjölk, detta skedde innan grädden blev en del av semlan under modern tid, inte heller mandelmassan var en del av den ursprungliga semlan utan tillkom under 1800-talets mitt för att förenkla tillverkningen. Ursprungssemlan var en slät bulle som delades på mitten och gröptes ur, det urgröpta innehållet blandades med mandel, grädde och smör och petades sedan tillbaka i bullen. Semlor äts inte längre bara på fettisdagen utan börjar säljas redan vid trettondagen, på senare tid har många nya varianter av semlor dykt upp på marknaden, bland annat korvsemlan och semmelwrapen. Enligt min ringa mening är Hetväggen, dvs semla med varm mjölk, det godaste sättet att avnjuta denna delikatess.Sen måste jag få påpeka, om det går för sig, att den förskjutning av när man ska äta semlan, är ett otyg. Samma sak gäller kräftor, surströmming, glögg och andra trevliga traditioner vi har när det gäller mat. Det börjades prångla ut semlor redan innan jul. Nämen vad är detta för trams?? Konditorier som säljer "Novembersemlor" gillar vi inte. Vi kanske ska börja fira julen lite tidigare också? Varför inte 23 oktober?
Nä, om man får längta efter något blir upplevelsen desto större. Ge tillbaka semlan dess rätta dag! Låt oss få längta efter denna delikatess och avnjuta den när den ska ätas. Att det gjordes reklam för en dammsugare med orden "Nothing sucks like Electrolux" väckte förstås förundran. Inte minst i USA där många log och skrattade åt att annonsen måste ha skapats av en svensk utan känsla för vad ordet "sucks" kan betyda.
Än i dag valsar faktiskt 60-talsannonsen runt på nätet i kategorin "reklamblunder". Sanningen är dock att reklamen gjordes av en britt – som mycket väl förstod ordets innebörd och visste att annonsen skulle väcka uppmärksamhet. Reklambyrån hette Cogent Elliot och det sägs att reklamkampanjen ska ha varit en succé. En av de som arbetade på reklambyrån har uttalat sig med följande ord: "It was entirely intended as a double entendre. You know, make 'em smile...". Ömsint beröring får kroppen att jubla Den fysiska närheten till andra människor gör dig tryggare och friskare, den håller liv i relationer och gör till och med avtryck i världsekonomin. Forskarna börjar nu förstå varför. Någon lägger en hand på din arm, kramar om dig eller masserar din spända nacke - och vips känns livet lite lättare. Du blir lugn, känner dig kanske som en lyckligare människa. Kroppen jublar. Att fysisk beröring gör oss gott och får oss att slappna av vet vi av erfarenhet. Förklaringen, eller åtminstone en del av den, stavas oxytocin. Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans som sätter fart i kroppen vid vänlig, fysisk beröring. Det styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad, enligt Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi och en av världens främsta experter på oxytocinet och dess effekter. - Beröring är livsviktig. För de flesta är den så självklar att vi märker vad den gör först om vi blir utan, säger hon. Kanske var det vad Jesus hade insett när han började att utföra mirakel med sina bara händer. För oxytocinets effekter är häpnadsväckande. Det lindrar smärta, skyndar på läkningen av sår och skador, sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Vi blir mer lugna, sociala och nyfikna på vår omgivning. Verkningarna är inte bara tillfälliga, utan dröjer sig också kvar en tid. Dessutom ger de mersmak - beröring är beroendeframkallande. Utan fysisk närhet kan vi inte återhämta oss, kroppen har inte en chans att lagra näring eller läka skador och sjukdomar. Barn som inte får någon beröring dör, visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De tynar bort även om de får tillräckligt med mat, eftersom de inte kan lagra näringen i kroppen. Vuxna kan överleva utan mänsklig närhet, men knappast leva, säger Kerstin Uvnäs Moberg. - Många ensamma och gamla människor går in i ett dvalliknande tillstånd, ligger som paket och förblir onåbara - tills någon rör vid dem. Beröringen påverkar bland annat strukturen i vårt centrala nervsystem, så att balansen av olika hormoner och signalsubstanser förändras. För vuxna är förändringarna tillfälliga. Ett barn formas för resten av livet. - Om du får mycket beröring som liten så får du ett lugnare nervsystem, du blir buffrad mot stress och vänligare som person, säger Kerstin Uvnäs Moberg. Det är något som vi intuitivt har anat, precis som vi vet att om du har en förälder som slår och bråkar, så blir du stökig och otrygg. Men den fysiologiska grunden är viktig att känna till, eftersom den ger möjligheter till påverkan. För att lugn och ro-systemet ska aktiveras krävs bara lätta strykningar som väcker hudens beröringsreceptorer. För hårda tag aktiverar i stället smärtreceptorer, som sätter i gång kamp och flykt-systemet. Vi blir stressade, med andra ord. Även värme, mättnad, sex och socialt umgänge kan sätta sprutt på oxytocinet, som dessutom sprids via luften och tas upp av vårt luktsinne. Försök visar att om en råtta får ett oxytocinpåslag blir också hans burkompisar lugnare. Men om de får en substans som motverkar oxytocin händer ingenting. Inte heller om deras luktsinne tillfälligt bedövas. Lugn smittar alltså. Och luktar. Att en del människor blir lugnade av viss musik eller vackra vyer tyder på att oxytocin sprids via ytterligare sinnen, säger Kersin Uvnäs Moberg. Beröringens smärtlindrande effekter verkar på flera nivåer. Dels skickar oxytocinet signaler till hjärnan så att den tolkar smärta på ett annat sätt. Vi blir inte lika känsliga, smärttröskeln höjs. Dessutom är vi så finurligt konstruerade att vi i huden har betydligt fler beröringsreceptorer än smärtreceptorer. Om vi rör vid ett område som gör ont rusar beröringsimpulser mot det centrala nervsystemet och tränger undan smärtsignalerna, som inte på långa vägar har samma chans att ta sig fram. Så fort du slår dig är du där med dina händer och gnider. Att blåsa på det onda är inte bara en psykologisk tröst och avledande manöver när små barn har slagit sig. Det hjälper faktiskt. Oxytocin skapar också förtroende och känslomässiga band mellan människor. En känd undersökning från ett bibliotek visade att de besökare som blivit lätt berörda av bibliotekarien vid utlåningen var mer benägna att lämna tillbaka böcker än andra. Även djupare relationer skapas och hålls vid liv genom beröring. Oxytocinet framkallar en god cirkel, förklarar Kerstin Uvnäs Moberg. Eftersom det gör oss mindre rädda och mer öppna börjar vi att söka kontakt. Den sociala kontakten frisätter sedan ännu mer oxytocin och vi blir ännu mer öppna. Till och med på världsekonomisk nivå tycks beröring ha betydelse. Brist på närhet kan faktiskt leda till fattigdom. Den amerikanske neuroekonomen Paul J Zak har undersökt hur människors tillit till varandra påverkar tillväxten i olika länder. Beröring skapar tillit, och i samhällen där människor litar på varandra får man en god ekonomisk utveckling, konstaterar han. En klapp på axeln eller lite massage kan alltså vara en riktigt god investering. Ett kort svar på frågan i rubriken skulle kunna vara: För att alla andra nationer/stater gör det! Våra grannländer gör det: Norge den 17 maj, Finland den 6 december, Island den 17 juni. Stora länder gör det: Frankrike den 14 juli, USA den 4 juli, Tyskland den 3 oktober. Även världens nyaste stat Sydsudan gör det sedan 2011: 9 juli. Många stater firar sin självständighet. Man kan peka på statens födelsedag, som Estlands 24 februari 1918, Kenyas 25 december 1963 eller Singapores 9 augusti 1965. Många firar sin grundlag, som Danmark och Norge, eller övergången till republik, som Italien den 2 juni 1946. Till de ovanliga hör Portugal vars nationaldag den 10 juni är årsdagen av nationalskalden Luís da Camões död år 1580 eller Irland som firar sitt nationalhelgon Saint Patrick den 17 mars. Sverige var länge ett undantag – vi hade ingen riktig nationaldag. Men sedan 1983 firar vi den 6 juni som Sveriges nationaldag och sedan år 2005 är det en arbetsfri ”röd dag” i almanackan, då Annandag Pingst fick stryka på foten. Sedan år 1916 har Svenska Flaggans Dag firats den 6 juni. Det är två händelser i vår historia som har betydelse för det Sverige vi känner idag som kan fästas vid detta datum. Det första är Gustav Erikssons val till kung i Strängnäs den 6 juni 1523. Det innebar slutet för den nordiska unionen och att banden mellan Sverige och Danmark bröts. Som Gustav I eller (anakronistiskt) Gustav Vasa känner vi honom som ”riksbyggaren”, och även om vi idag kan ogilla hans metoder och vilka följder det fick för det svenska kulturlivet så kan det väl motiveras som en vändpunkt i historien. Det andra skälet till att lyfta fram just den 6 juni som en viktig dag är år 1809. På detta datum undertecknade tre av de fyra stånden den nya regeringsform som kom att gälla ända till år 1974. Även om det i den fanns för våra öron främmande formuleringar som ”Konungen äger allena styra riket” så blev denna regeringsform ändå det ramverk inom vilket Sverige stegvis kunde utvecklas till ett demokratiskt samhälle. Det fjärde ståndet, bönderna, skrev dock inte på förrän den 27 juni 1809. Det har funnits förslag till andra dagar att fira vår nationaldag, men det har aldrig slagit igenom. Så alldeles oavsett varför, så kanske det viktigaste skälet att fira vårt land är att just den svenska försommaren är som vackrast runt den 6 juni. Inte skulle jag vilja byta med Finland, eller med Lettland som också har en höstkulen nationaldag den 18 november. Hur skall då dagen firas? Ja, det har många funderat på. Vi ser avundsjukt på Norges ”Syttende Mai”, ett utbrott av nationell yra. Det är nog så, att nationaldagen i många länder är en ganska nedtonad föreställning, ibland pampigt och högstämt men sällan så folkligt och festligt som i Norge. Vi har heller ingen erfarenhet att som Norge frigöras från grannländernas dominans eller att ha utsatts för en brutal ockupation. I det ljuset är det lättare att förstå varför den folkliga nationalismen är så stark i vårt västra grannland. Vi får nog fortsätta att fira på vårt eget sätt. På de flesta håll har man försökt skapa nya traditioner kring den 6 juni. Att välkomna nya svenska medborgare är en ny tradition som många upplever särskilt meningsfull. I Söderköping välkomnas nya svenska medborgare i en ceremoni på Rådhuset och därefter går alla med blåsorkester och blågula flaggor i tåg från Rådhustorget till Söderköpings Brunn där det bjuds ett varierat program med högtidstal och sång, musik, dans och teater. Välkomna med att fira vårt Sverige! Jag, Göran, hade en föreläsning om 70-talsfilm under 70-talsveckan innan sportlovet. Missade du den så kommer här några filmtips som du bara måste se.
Gökboet. Regi: Milos Forman. 1975. En fantastisk film som handlar om den lilla människans kamp mot systemet. Platsen är ett illa skött mentalsjukhus i USA. Filmen innehåller massor med värme, humor och konflikter som gör oss som tittare otroligt arga att det kunde vara på detta viset. För övrigt den enda film jag sett på bio som jag dagen efter gick och såg om. Den är som ett knytnävsslag i solar plexus! Gudfadern 1 & 2. regi: Francis Ford Coppola. 1972 & 1974 En episk film där vi får följa familjen Corleone och deras kamp från Sicilien till USA. Filmen handlar om maffian i USA och vi får en inblick i det allra innersta. Relationer, konflikter, italiensk mat och mycket våld gör dessa filmer till några av de största filmerna genom tiderna. Gudfadern 1 & 2 ligger just nu på andra och tredje plats på IMDS:s lista Blåbärsboomen tog fart sedan en studie gjorda vid Tufts university i USA visade att blåbär är kalorisnåla, fiberrika och och bromsar minnesförsämringar och satte fart på den kognitiva förmågan. Det var äldre möss som fick mumsa i sig 2,5 dl blåbär om dagen och de uppvisade också bättre balans och koordination. Att äta blåbär verkade också stimulera till bildandet av nya hjärnceller. Japanska studier visade också att stressen i djurens hjärnor minskade. Och som inte det vore nog gör det även att ögat anpassar sig snabbare till mörker. "Föryngringen" tillskrevs antioxidanten antocyanin, blåbärets färgpigment, som antogs sätta fart på kommunikationen mellan hjärncellerna och göra oss smartare och mer fokuserade. I USA saluförs blåbär som Brainberries och i Japan kallas bäret för The vision fruit. Nu har studier enbart gjorts på djur så huruvida de har samma effekt på oss människor återstår att se. Men ett gäng blåbär på frukostfilen kan väl aldrig vara fel. De smakar gott och innehåller både C och E vitaminer. Så ut i skogen och plocka åt dig ditt lager av 1. Frossa i grönt
Njut av en massa vegetariskt – det är det absolut viktigaste du kan göra för att käka miljösmart. När du väl köper kött är ekologiskt bäst. Eller svenskt naturbeteskött, alltså kött av djur som betat i svenska hagar. 2. Byt till eko så bidrar du till friskare vatten, gladare djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas, eller människor förgiftas när de plockar dina bananer eller skördar dina kaffebönor. För att du ska veta att en matvara är ekologisk räcker det att det står ”ekologisk” på förpackningen. Eller så kikar du efter någon av märkningarna EU-ekologiskt och Krav. 3. Lukta och smaka Galet nog åker en hel del mat rakt ned i soporna. Planera dina inköp och lita mer på dina sinnen än bäst-före-datumet. 4. Välj fina fisken De flesta hav är så hårt fiskade att våra vanligaste matfiskar håller på att ta slut. Odlad fisk är tyvärr inte lösningen på problemet eftersom fiskfodret ofta består av en massa - just det - fisk. Så när du väl vill unna dig en bit, välj någon från vår fisklista. Eller kolla bara efter märkningarna Krav och MSC. 5. Shoppa med dramaten Din bilresa till affären är troligtvis en större miljöbov än din favvomat från andra sidan jordklotet. Försök handla utan bilen då och då. Kör hårt med dramaten, cykelväskan och armmusklerna istället! Texten kommer från Naturskyddsföreningen Om inte det globala atomkriget tar kål på alla så kommer klimatkatastrofen och utplånar mänskligheten.
Och klockan tickar – nu är det tre minuter i midnatt på "domedagsklockan". Experterna på tidskriften Bulletin of Atomic Scientists (BAS) beslöt i veckan att flytta fram den symboliska visaren hela två minuter, från fem i till tre i. "Sannolikheten för global katastrof är mycket hög", skriver de. De dystra tongångarna motiveras bland annat av att kärnvapenmakterna inte bara har stora arsenaler; bland andra USA lägger nu stora pengar på att modernisera atombomberna. Hotar alla Men minst lika akut är nu miljöhotet. BAS vädjar till politiska ledare att åtminstone hedra 2-gradersmålet, en linje för temperaturhöjningarna som även den riskerar att leda till översvämningar och väderkaos i många delar av världen. "Världens ledare har inte agerat med den snabbhet och i den storleksordning som krävs för att skydda invånarna från potentiell katastrof. Dessa misslyckanden i det politiska ledarskapet försätter varje människa på jorden i fara", heter det. Och de skoningslösa orden kommer inte från vilka professor Kalkyl som helst – bland annat konsulteras 17 Nobelpristagare. Lugnt 1991 Så sent som 2010 justerades domedagsklockan bakåt, till sex minuter i midnatt, på grund av optimism kring Start-avtalet om nedrustning mellan Ryssland och USA. Men sedan dess har ju inte relationerna mellan Ryssland och västvärlden gått så bra, så redan i januari 2012 vreds visaren fram till fem i midnatt igen. Domedagsklockan skapades av amerikanska vetenskapsmän, delvis samma personer som varit med och tagit fram atomvapnen, 1947. Närmast apokalypsen var vi 1953, då klockan slog två minuter i tolv när både USA och Sovjetunionen provsprängt sina första vätebomber. Ljusast var världsläget efter kalla krigets slut 1991, då vi kunde slappna av med hela 17 minuter kvar till midnatt. Som privatperson kan vi kanske inte påverka hur vänliga eller ovänliga de olika blocken är mot varandra men vi kan påverka hur vi använder jordens resurser och hur mycket energi vi använder. Mer om det senare. I morgon lördag är det luciadagen. Här på Nyströmska sparar vi luciatåget till på måndag. Lucia är en fascinerande blandning av gamla och nya traditioner. I sin nuvarande form blandar traditioner från det gamla bondesamhället, luciatågsseden med ett västsvenskt ursprung och den form den fick på 1920-talet när Stockholms Dagblad instiftade tävlingen om Stockholms lucia.
Du kan läsa mer om traditionerna på Nordiska Museets sida. Här kommer en bild från Bräcke missionshus i Edsleskog i Dalsland i slutet av 1920-talet. Frisyrerna är 1920-tal. Att tärnorna har glitterdekoration i pannan kanske inte är en sed att ta upp igen. Det speciella är att alla är kända till namnet, I övre raden står fr. v. Karin Andersson, Nedre Högheden; Elsa Andersson, Solhem; Rut Fridén, lärarbostaden; Helfrid Johannesson, Södra Brandserud och Alfhild Andersson, Posterud. Främre raden: Lilly Andersson, Nedre Högheden; predikanten Gustav Alfræus och Margit Olsson, Bergane. Bilden har jag lånat från Torsten Fransson, Edsleskog. |
Vi är:Nyströmska skolan, gymnasieskolan i Söderköping. Arkiv
February 2016
Kategorier
All
|